Yakiniku don

Idag blev det Yakiniku don till middag. Världens enklaste rätt att tillaga men som ändå känns lite lyxig. Det bästa av allt är att alla ingredienser finns att köpa i en vanlig mataffär.

Fråga mig inte varför det heter don på slutet. Det är en av de tusen frågor jag skulle vilja fråga mamma just nu. Tror hon sa nån gång i tiden att det kallas så när man läger köttet på riset. Hon hade även på strimlad gurka och sjögräs på toppen.



Receptet:

Entrecote

Purjolök

(kan även lägga till morötter, squash eller andra grönsaker)

Sesamfrön

gurka

sjögräs

Marinad: (tog dubbel sats för 4 portioner)

1dl kikkoman (japansk soya)

1/2 dl socker

1/2 dl vatten.

Lägg köttet i marinaden några timmar, går även ca 1 timme. Stek köttet och grönsakerna i omgångar först, häll därefter i allt tillsammans med den övriga marinaden spädd med lite vatten. Servera med ris och toppa med sesamfrön, strimlad gurka och klippt sjögräs.

Frank åt med pinnar idag men hittade sen ett nytt sätt att äta det på, genom att lägga det på sjögräs och rulla ihop till en rulle. Jag testade också och det var faktiskt jättegott. Frank älskar sjögräs. Jonna säger tyvärr "bläää" och spottar ut.

Förlåt

Mammas sjukdom gick otroligt snabbt i slutet. Så snabbt så att vi plötsligt fick ringa hennes syster i Japan och be henne sätta sig på ett flyg direkt till Sverige för att ens ha en chans att hinna prata med mamma innan hon försvann helt ur sitt medvetande. Mamma visste att hennes lillasyster var på väg. Hon höll ut och var stark, väntade. 2 dagar efter att vi ringde var systern på plats. För henne att åka själv över halva jordklotet var en otroligt stor sak. Att hon gjorde det utan förberedelse måste varit som att kasta sig ut för ett stup.

Min moster klev in i rummet och tog sin systers hand. Mammas enda ord till sin lillasyster var ”gomene”. Det betyder ”förlåt”. Det kom inget mer. Efter det pratade mamma inte mer. Med ljud kunde vi därefter förstå henne men hennes sista ord var förlåt till sin syster. Det här ordet har fastnat i mitt huvud och jag har grubblat över det i många timmar. Vad betydde det? Vad syftade hon på? Vad menade hon? Förlåt för att hon skulle dö? Förlåt för att hon blev sjuk? Förlåt för att hon inte berättade helt ärligt hur sjuk hon var? Förlåt för att hon flyttade från Japan och lämnade henne kvar? Förlåt för att hon lämnar henne ensam kvar i livet utan syster, mamma och snart pappa? Eller förlåt för något som vi kanske inte har en aning om vad det kan röra sig om? Och varför gick ordet "förlåt" före "jag älskar dig"? Ju mer jag tänker på det desto mer tror jag att det helt enkelt var ett förlåt för att hon skulle dö och lämna henne. Så typiskt japanskt på något sätt och typiskt en sådan sak som vårt liv präglats av. Heder, stolthet, ödmjukhet och att be om ursäkt för det mesta… På gott och ont.

Mammas syster på sjukhuset.

Rensa i röran

Egentligen är jag en riktig samlare. Jag tror fortfarande att de som känner mig ser mig som en samlare, det har jag fått från mamma... men jag har verkligen lärt mig att rensa. Sakta men säkert tar det inte lika mycket emot att göra mig av med saker och det är för att jag älskar den härliga känslan när jag frigör energier och får ordning och reda omkring mig. Det är nåt visst med att få åka till tippen med hela högen av skräp som legat i tvättstugan i flera veckor. Ja visst kan det hända att jag nån gång nåt år senare saknat en viss sak men inte mer än att det går att ersätta eller bara strunta i det. Mycket av det man har är inte livsviktigt och det är skönt att inte känna sig bunden till så mycket prylar. Det är också skönt att komma ifrån slit och släng tänket. Att man bara konsumerar, vill ha mer och mer och aldrig blir nöjd. Rensa ut det du inte använder och ha bara kvar det du faktiskt behöver. Lättare sagt än gjort tänker ni kanske, men det går, klarar jag det så klarar ni! Har två jättebra böcker som jag läst och som faktiskt gjort det lite roligt att rensa. Jag älskar att få pricka för en "to do list" och känna tillfredsställelsen i att bli klar. Du kan tex börja rensa i en låda en dag och en annan dag tar du badrumsskåpet. Det känns ändå överkomligt.

Själv blir jag alltid så sugen på att rensa och fixa när det blir vår och solen ger en ork. Då blir det oftast förrådet som får sig en omgång. Kan inte fatta hur ett förråd blir så fullt och stökigt så fort trots att man rensar en gång per år. Tänk när det är gjort och man slipper bli på dåligt humör varje gång man ska in och hämta nåt.... i alla fall tills nästa år ; )

Inom feng shui tänker man att om man inte gör av med onödiga saker så kan inte nya saker komma in i livet. Rensar man gör man plats för nytt. Lägger man även lite mer pengar på något som man verkligen vill ha visar man sig själv att man är värd det. Och vi är alla värda det allra bästa eller hur?

Nu ska jag ta tag i garderoben...

Blessed Relation

Medan mamma var sjuk kom jag i kontakt med Carolina Gynnings konst för första gången. Bland hennes tavlor fanns där en som jag fastnade för direkt. Den heter "Blessed Relation" och föreställer en flicka och hennes mor. Tavlan förmedlar den starka relation som finns mellan mor och dotter och jag tycker den är fantastisk. När jag tittar på bilden så ser jag en villrådig flicka med hennes mor i bakgrunden som är där för henne, alltid.

Den här bilden dök upp i mitt huvud under hela mammas sjukdomstid och blev till slut illustrationen för mig och mamma. Allt vad jag kände, hur förvirrad, ledsen, ensam och förlorad jag var samtidigt som jag visste att hon alltid skulle finns där hos mig, nu och för alltid. När mamma gick bort fanns den fortfarande i mitt medvetande och jag ville så gärna ha den. Föräldraledig och inte direkt en konstsamlare kände jag att jag inte kunde lägga pengar på en litografi. Tiden gick. 

1,5 år senare tänkte jag fortfarande på tavlan. Jag behövde den. Den var en del av mamma på något sätt. Jag bestämde mig för att köpa den ändå och när jag skulle slå slag i saken så var den slutsåld. Det gjorde ju bara att jag behövde den mer än någonsin så jag gjorde ett försök att skicka ett mail till CG i hopp om att hon hade planer på att trycka upp nya litografier. Jag kände att jag inte bara kunde ställa frågan, då skulle hon kanske inte ens läsa mitt mail utan bara någon som jobbar för henne. Jag hade känslan av att jag måste nå fram till just henne, för någonstans inom mig visste jag att hon skulle förstå hur mycket den betyder för mig. Därför valde jag att berätta hela historien om min mamma och tavlans betydelse för mig.

Ganska snabbt fick jag ett svar från någon som arbetar för CG om att tavlan var slutsåld och att inga nya litografier skulle tryckas upp. Det var det. Min enda chans var Blocket. Några dagar senare kom till min förvåning ett nytt mail, denna gång från Carolina Gynning. Till min enorma glädje hade jag nått fram till henne och hennes svar var så otroligt fint!

Några utdrag från hennes mail:

Läste precis ditt mail och blev oerhört berörd, herregud vilken historia. Min mamma betyder så sjukt mycket för mig och jag kan inte tänka mig ett liv utan henne därför gråter jag nu och känner enormt med dig. Jag har en sådan här litografi kvar och självklart kan du få den! Vart ska jag skicka den?

Älskar din historia!Förutom att din mamma lämnat jorden det är fruktansvärt och jag beklagar. Men det är häftigt när livet ger oss tecken och när vi låter oss följa dem. Jag följer jämt fjärilar, 78, 6 osv men framförallt min intuition. Jag tycker om dig på något sett bara igenom dina ord så jag vill ge dig litografin, Vad har du för adress så skickar jag den. Ta nu hand om dig och följ ditt hjärta.

Jag tänker göra det;) Du får gärna skicka en bild på din vägg när du hängt upp tavlan då skulle jag bli glad!

Hej Nina! Tack för den fina bilden det värmer i mitt hjärta att den fått en sådan fin plats. Din historia berörde mig något enormt! ha en underbar tid med dina barn;) 

Nu hänger den här fantastiska litografin på min vägg och den betyder ännu mer för mig nu. Inte nog med att den är en påminnelse om min mamma, den är också en påminnelse om en fantastisk människa som visade stor omtanke och värme till någon hon inte ens visste vem det var. En påminnelse om hur mycket glädje man sprider genom att vara godhjärtad, generös och känna empati för och vilja hjälpa andra. Precis så som mamma var. För mig är CG en fantastisk kvinna som inte bara är begåvad utan även en otroligt fin medmänniska.

Japansk frukost till lunch

En traditionell japansk frukost består av grillad fisk, ris, tsukemono (inlagd grönsak) och misosoppa. Detta var inget som frestade någon av oss barn som var vana vid fil, flingor och mackor till frukost... men till lunch är det ju en helt annan sak. Så när vi hade någon fisk över från middagen kvällen innan så blev det nästan bråk om vem som skulle få äta den med soya, ris och ochanozuke, en sjögräsblandning som man har på riset och sedan häller varmt vatten över.

Idag när jag åt gårdagens ugnsstekta lax med en skvätt soya, ris och ochanozuke till lunch kom jag ihåg en anekdot från när vi var små och var i Umeå hos farmor och farfar. Vi hade varit där i några dagar och mamma hade nu börjat få abstinens för att hon inte hade fått äta ris på flera dagar. När hon såg att vi hade lite ugnsstekt sik kvar från middagen kvällen innan, så frågade hon farmor om hon fick koka lite ris och äta upp fisken. Givetvis, svarade farmor. Lycklig över att snart få byta ut potatisen mot ris förberedde hon denna japanska måltid. När hon sedan hällde soya över fisken så sa farfar i barsk ton: ”Int' ska du väl förstöra fisken”.



 

Feng shui

Jag är ingen expert på Feng shui... inte alls faktiskt, vet inte ens vad namnet betyder. Vet bara att det fascinerar mig och att jag tycker om tankesättet. För mig är feng shui ett sätt att uppnå harmoni och jag har egentligen upptäckt att jag bara anammat vissa delar som tilltalar mig, som ger mig den känslan. Egentligen är det redan många som redan tänker på det utan att veta om det.

Skulle kunna skriva massa fakta men tänker att det kan ni läsa hur mycket som helst om på nätet tex att det ursprungligen kommer ifrån Kina. För mig är grunden med Feng shui lite att eftersträva naturen så mycket som möjligt. Man vet ju att människan mår bra i naturen och jag känner att ju äldre jag blir desto större behov har jag av den där totala frihetskänslan i naturen... harmoni! Där är det inte sterilt och vasst utan alla element finns där. Det är en blandning av färger, material och former. I inredningen ska man följa samma tänk och blanda högt med lågt, mjukt med hårt, mörkt med ljust osv.

I feng shui består allt av energier som påverkar oss. Ni har nog alla känt av den här känslan av att det inte känns bra när man stiger in i ett rum, eller tvärtom att här trivs ni direkt. Kan vara energier från människorna i det rummet, eller från inredningen som stressar/lugnar eller från något som har hänt där tidigare. Tänk er tex att bo i ett hypermodernt kök med högglansiga röda luckor och vitt kakel och med en massa spotlights i taket. Hur skulle det kännas? Stressande och omysigt skulle jag känna det och jag skulle nog inte vilja sitta där en längre stund. Om man däremot blandar in lite andra färger, material och framför allt växter så skulle det kunna funka. Det som funkar för mig behöver ju heller inte nödvändigtvis vara det bästa för dig. Alla har ju olika behov av energier och även vid olika tillfällen. Till exempel på våren vill vi gärna ta in ljuset med lite svala, "våriga" pastellfärger och lätta tyger medan vi på vintern längtar efter det varma, mysiga och omhuldande som till exempel brunt och rött, filtar och fårskinn.

Hur som helst så utstrålar sakerna i vår omgivning energier, eller ni kan kalla det vad ni vill, känslor, tankar, minnen, krav! Som högen av papper på köksbänken som måste gås igenom eller den fula vasen du fick i present men inte har mage att göra dig av med. Allt sånt ger dig dålig energi. Feng shui menar att man bara ska omge sig med saker man tycker om och mår bra av eller som ger en härliga minnen som gör en glad. Därför älskar jag att ha det städat och omge mig med fina saker och det gör nog de flesta. Det är en härlig känsla att öppna ett skåp och se något fint än att sucka och känna att det här skåpet måste jag göra något åt snart!

Feng shui eller inte.... det är bara att börja rensa. Det mår alla bättre av. En stor del i feng shui och som man måste börja med det är att rensa, rensa och rensa... och vad kan passa bättre än att göra det nu till våren när man får en massa energi att vilja fixa och göra om... Jag lovar det kommer GE dig 

energi!

Körbärsblomning

Så är våren här och med det blommar körsbärsblommorna. Detta firas stort i Japan. Faktum är att i detta nu sitter miljoner japaner på blå presseningar under körsbärsträden och dricker shochu (brännvin gjort på potatis).

På vardagskvällarna är det främst företagen som har sk ohanamipartyn (titta-på-blommorna-fest). De som är nyanställda på företagen får alltid i uppgift att boka de bästa platserna under träden. De unga nyutexaminerade japanerna sitter på de blå jättestora presenningarna på dagtid för att vänta in de andra som kommer när de har slutat för dagen. Därefter äter de bentoboxar och dricker alkohol och har jätteskoj fram tills midnatt då det är dags att ta sista tåget hem.

På helgerna samlas familjer och vänner under träden. Nedan ser Ni några bilder tagna i Shinjuku gyoen.

Tröttsamt att vänta.

I Kungsträdgården i Stockholm firas Körsbärsblommans dag nu på lördag den 18 april. Det är Japanska föreningen i Stockholm som anordnar detta. Mellan klockan 13.00-17.00 erbjuder de aktitivteter kring scenen som visar olika uttryck för den japanska kulturen.

Jag och min man saknar ohanamitiden från när vi bodde i Japan så vi har gjort det till en tradition att åka in till Kungsan vid körsbärsblomningen för att avnjuta årets första glass under körsbärsträden.

 

 

Lurad

Tankarna tar mig tillbaka igen. Mamma hade precis kommit till palliativa för att bli tappad på vatten. Hon hade samlat på sig massa vatten i magen som besvärade. Trodde vi. Väl där visade det sig att det inte var vatten utan tumören som växt och blivit stor. Min syster ringde och frågade om jag snabbt kunde åka dit. Jag förstod ingenting och framförallt inte allvaret. Väl där träffade jag mamma och pappa i ett rum. De verkade inte veta så mycket om läget så jag sökte upp läkaren som var ansvarig. Vi pratade en stund men det kändes som att vi pratade runt själva problemet. Till slut tittade hon på min stora gravida mage och frågade när jag var beräknad. Om 3 veckor var mitt svar. Läkarens ord kommer att förfölja mig resten av mitt liv. "Vilken tur, då kommer din mamma få träffa sitt barnbarn i alla fall." Jag log och gick lugnt därifrån. Inombords var det kaos. Få träffa sitt barnbarn... Vad snackade hon om? Menade hon...? Jag var i chock. Pappa och mamma tittade frågande på mig och undrade vad läkaren sagt. Jag kunde inte förmå mig att återberätta så jag sa att hon sagt samma sak till mig som till dem. I huvudet ekade orden. Jag ringde min man och berättade. Hörde hans totala bestörtning men jag själv kunde inte ta det till mig. Jag var bara saklig. Det skulle ta några dagar innan polletten trillade ner. Jag hade aldrig känt mig så lurad i hela mitt liv. 3 veckor. Hon skulle ju ha ett år obehandlat och hon går ju på behandling. Det hade inte ens gått 4 månader.

Mamma hann aldrig träffa sina två barnbarn. Det tog 12 dagar. 4 dagar efter det föddes hennes 4e barnbarn. 7 dagar efter det hennes 5e. Hennes småttingar. Hon skulle älskat dem besinningslöst precis som hon älskade sina 3 småttingar innan. Precis som hon älskade alla små bebisar som passerade hennes väg i livet...

Stekt risblandning

När ni har ris över från gårdagens middag är det enkelt att göra en risblandning utav resterna. Jag använder alltid bara grötris eller japanskt ris i min matlagning men vilken rissort som helst bör bli bra även om jag alltid supportar rundkorningt ris ;).

Stek hackad lök och valfri grönsak, exempelvis hackad grön paprika eller frysta ärtor, i sesamolja. 

I med bacon, skuren i små bitar. 

Häll i det överblivna riset och blanda. 

Knäck 1-2 ägg över risblandningen och fortsätt att blanda tills ägget blivit torrt och smuligt. 

Peppra och salta. 

Middag klar på 10 minuter!!

Vet själv att det är så svårt att komma på snabba måltider till vardags och välkomnar alltid enkla och nya idèer. Mamma var en fena på att trolla ihop diverse olika ris- och grönsaksblandningar av allt som fanns i kylskåpet. En rätt som denna går ju att variera i oändlighet.

Lycka i ett mynt

I Japan är man väldigt vidskeplig av sig och köper lyckoamuletter för Allt. För att graviditeten ska gå bra, för att köra tryggt i trafiken, för att få bra hälsa, skolgång osv. Jag älskar de där små lyckoamuletterna. Tycker de har så fin innebörd och är så vackra så jag skulle kunna ha dem hängandes överallt! Om någon åker till Japan ber jag dem ofta att köpa med en sådan hem. Vad kan vara bättre än att ge bort lycka?

Vid nyår är det särskilt viktigt att få en bra start på året. Nyår firas heligt i Japan och de går till templet för att be. De kanske har ett altare hemma med olika föremål som ska bringa lycka och välgång till det nya året. Symboler är viktigt.

Mamma ber för sitt första barnbarn som snart ska födas (2008)

Självklart har detta alltid varit ett sätt för mamma att leva och det har nog omedvetet förts över på oss barn. Jag går alltid runt med ett japanskt mynt i plånboken för att det ska symbolisera att plånboken aldrig är tom och en lyckosköldpadda för framgång. Jag har lyckokatter lite överallt här hemma och jag har tre kinesiska mynt hängandes över vår ytterdörr för att det ska ge lycka o välgång till alla som går in genom dörren. Dessa fick jag av mamma när jag var yngre och de har särskilt stort värde eftersom hon gått omkring och haft dem i sin plånbok sen hon var ung. För henne var tecken, symboler och astrologi betydelsefullt. Kommer ihåg när jag träffade en kille, min numera make, så tog hon fram sina astrologiböcker för att se om vi skulle passa ihop. Han blev godkänd som tur var.

Nu när jag tänker på det så är ju symboler en stor del av feng shui. Jag har alltid gillat inredning och särskilt feng shui har fascinerat mig. När mamma upptäckte det så tog hon fram en massa böcker om det. Man kunde inte tro att hon skulle ha såna böcker hon som verkligen inte levde efter det. Men hon hade det ju säkert i sig, det är mer naturligt i Asien och hon valde väl ut delar som passade henne.... precis som jag har valt ut det som passar mig!