Furikake

När vi var små fick vi ibland "su su su". Egentligen heter det Furikake, men det var för svårt att säga så vi sa det så som det lät när man hällde det över riset... "su su su". Ganska konstigt att ge sina barn detta till middag egentligen då det bara består av en skål med ris blandat med rått ägg och japansk soya. Sen strör man "su su su" över och blandar. Servera med sjögräs och vips blev det en måltid. Jo det är sant, ibland fick vi det till middag och vi barn älskade det. Jag kan fortfarande bli sugen på det, konstigt egentligen jag som är så känslig med mat. Det luktar nämligen sköldpaddsmat och alla som vi visat detta för kan inte förstå att det går att äta. Det är ungefär som att smaksätta riset, det blir lite salt. Det påminner lite om risbullarna.

Till min glädje/förskräckelse älskar min son detta. Han är nog den enda bland barnbarnen som älskar det. Sam smakade en gång och sa "smarrigt" iallafall! När de skickar mat från Japan är det Frank som får Furikaken. Emil kallar det sköldpaddsmat och Frank kallar det "hush hush hush". Han kan till och med strö det på lax, potatisbullar och blodpudding! Så ja, nu är jag lika illa jag som ger mina barn "su su su" till middag!

Har sett nu att Furikake även kommit till Sverige även om det inte är i form av torkad fisk och sjögräs utan istället kryddor och örter som ska smaksätta sallader bland annat. Granit sålde det såg jag för inte så länge sedan och det gjordes reklam om det i ICAs buffétidning.

Säg bara till den som vill smaka! Frank bjuder säkert!